Thursday May 20 - Sunday May 30, 2010
Monday-Friday 12am – 7pm, Saturday-Sunday 12am – 4pm
Monday-Friday 12am – 7pm, Saturday-Sunday 12am – 4pm
Interior Architecture and Furniture Design
It is wonderful to follow the students’ degree projects, every year they find new issues and reflections to probe more deeply into. This year the projects vary widely, they demonstrate the breadth of the role of the interior architect.
Several projects express social commitment and demonstrate great concern for the weak. Product development where consumers must work themselves before the furniture can be used. I hope this evokes respect for furniture. Traditional crafts that are developed for the buildings of today.
Individuals may be noticed, seen: objects may be used and leave traces behind them.
There is furniture for public squares and day-care centres. Temporary exhibitions and display systems, dance inspires, shadows are invoked. There is poetry and images that appeal to all our senses. The limits of materials are tested. Sound, light, in September our beloved light bulbs were prohibited, the frosted ones were first to go, next year clear ones follow them. This year all of Sweden’s public buildings have to be accessible for everyone. Although this stands to reason, a lot has not yet been solved. These issues affect us and inspire new solutions.
Large logs have been saved from the flames. They have been worked on all through our long beautiful cold winter, a winter we will go on talking about, this winter of 2009–2010 when Stockholm was covered in snow for three months. Now the spring has come and all our projects soon have to be ready for the spring exhibition. The bachelor students have placed a lot of stress on the process, their works are playful and stimulating. The master students have more time and can probe more deeply in their explorations.
In this work we have learnt the entire process, from the early sketches to the final production and sale of our creations. I am not worried about you, as I know you are going to find your own innovative approaches, continue to work with open minds. Our programme is merely the first important step in a long life of learning.
Karin Nyrén, Professor of Interior Architecture
Several projects express social commitment and demonstrate great concern for the weak. Product development where consumers must work themselves before the furniture can be used. I hope this evokes respect for furniture. Traditional crafts that are developed for the buildings of today.
Individuals may be noticed, seen: objects may be used and leave traces behind them.
There is furniture for public squares and day-care centres. Temporary exhibitions and display systems, dance inspires, shadows are invoked. There is poetry and images that appeal to all our senses. The limits of materials are tested. Sound, light, in September our beloved light bulbs were prohibited, the frosted ones were first to go, next year clear ones follow them. This year all of Sweden’s public buildings have to be accessible for everyone. Although this stands to reason, a lot has not yet been solved. These issues affect us and inspire new solutions.
Large logs have been saved from the flames. They have been worked on all through our long beautiful cold winter, a winter we will go on talking about, this winter of 2009–2010 when Stockholm was covered in snow for three months. Now the spring has come and all our projects soon have to be ready for the spring exhibition. The bachelor students have placed a lot of stress on the process, their works are playful and stimulating. The master students have more time and can probe more deeply in their explorations.
In this work we have learnt the entire process, from the early sketches to the final production and sale of our creations. I am not worried about you, as I know you are going to find your own innovative approaches, continue to work with open minds. Our programme is merely the first important step in a long life of learning.
Karin Nyrén, Professor of Interior Architecture
Det är härligt att följa studenterna slutprojekt, de hittar varje år nya frågor och funderingar att fördjupa sig i. I år är det en stor spridning på projekten, det visar hur bred Inredningsarkitektens roll är.
Det finns flera socialt engagerande projekt med stor omsorg om de svaga. Produktutveckling där brukarna måste jobba själva innan möblerna kan användas. Jag hoppas att det ger respekt för möblerna. Gamla hantverk som utvecklas för vår tids byggnader. Människan får märkas synas, föremålen får nötas och lämna spår efter sig.
Där finns möbler för torg och för dagis. Tillfälliga utställningar och utställnings system, dansen inspirerar, skuggorna lockas fram. Där finns poesi och bilder som kittlar alla våra sinnen. Materialens gränser prövas. Ljudet, ljuset, i september förbjöds vår älskade glödlampa först försvann den matta nästa år försvinner den klara glödlampan. I år skall hela Sveriges offentliga byggnader vara tillgängliga för alla. En självklarhet men långt ifrån löst. Frågorna berör och inspirerar till nya lösningar.
Stora stockar har räddats från att bli uppeldade. De har bearbetats utomhus hela vår långa vackra kalla vinter, en vinter vi kommer att prata om, det var vintern 2009-10 då Stockholm låg vit, i tre månader. Nu är det vår och alla projekten ska snart vara klara och visas upp på vårutställningen. Kandidaterna har lagt stor vikt vid processen deras jobb är lekfulla och berör. Magistrarna har längre tid på sig och dyker djupare ner i sina utforskningar.
Ett jobb har lärt oss hela resan från tidig skissidé till slut produktionen och försäljningen av produkterna. Jag är inte orolig för er jag vet att ni hittar egna innovativa vägar, fortsätt att hålla era sinnen öppna. Vår utbildning är bara det första viktiga steget på ett långt liv av lärande.
Karin Nyrén, professor i inredningsarkitektur
Det finns flera socialt engagerande projekt med stor omsorg om de svaga. Produktutveckling där brukarna måste jobba själva innan möblerna kan användas. Jag hoppas att det ger respekt för möblerna. Gamla hantverk som utvecklas för vår tids byggnader. Människan får märkas synas, föremålen får nötas och lämna spår efter sig.
Där finns möbler för torg och för dagis. Tillfälliga utställningar och utställnings system, dansen inspirerar, skuggorna lockas fram. Där finns poesi och bilder som kittlar alla våra sinnen. Materialens gränser prövas. Ljudet, ljuset, i september förbjöds vår älskade glödlampa först försvann den matta nästa år försvinner den klara glödlampan. I år skall hela Sveriges offentliga byggnader vara tillgängliga för alla. En självklarhet men långt ifrån löst. Frågorna berör och inspirerar till nya lösningar.
Stora stockar har räddats från att bli uppeldade. De har bearbetats utomhus hela vår långa vackra kalla vinter, en vinter vi kommer att prata om, det var vintern 2009-10 då Stockholm låg vit, i tre månader. Nu är det vår och alla projekten ska snart vara klara och visas upp på vårutställningen. Kandidaterna har lagt stor vikt vid processen deras jobb är lekfulla och berör. Magistrarna har längre tid på sig och dyker djupare ner i sina utforskningar.
Ett jobb har lärt oss hela resan från tidig skissidé till slut produktionen och försäljningen av produkterna. Jag är inte orolig för er jag vet att ni hittar egna innovativa vägar, fortsätt att hålla era sinnen öppna. Vår utbildning är bara det första viktiga steget på ett långt liv av lärande.
Karin Nyrén, professor i inredningsarkitektur